 |
| Ensamma promenader i karantäntider |
Igår påminde oss kung Carl XVI Gustaf om att vi nu går in i det som kallas för "stilla veckan", dvs dagarna före påskhelgen, och aldrig förr har väl svenska folket blivit så enträget uppmanade att hålla sig i stillhet. Dagens honnörsord är ansvarstagande, avstånd och avhållsamhet - från socialt liv, resor och nöjen. Gustav Wasa skulle ha tillagt: ..."och härefter rätten och packen I eder", som han skrev till sina fogdar ute i landet.
Lydigt går man ut på ensamma promenader och vinkar på avstånd åt grannar, som ägnar sig åt samma sak. Beställda munskydd är på väg med posten och då kanske jag kan åka hiss tillsammans med dem. Vi 70-plus:are är enligt tidningarnas insändarsidor inte en välkommen syn i mataffärerna, men personalen där är lika trevlig som vanligt, tacksamma att man inte sviker i kristider.
Något som tågar på obekymrat om virus är tack och lov den efterlängtade VÅREN, vilket nedanstående bilder intygar. Det kunde varit värre; regn och snöslask kunde haglat över oss tillsammans med en pinande blåst, men stilla veckan har hittills bjudit på rejäl på Corona-kompensation.
 |
| Inte blåsippor, men scilla lyser i grässlänterna. |
Den blå scillan kompletteras av vildväxande gul kabbleka:
Som brudslöjor kommer dessa äppelträd se ut om någon vecka:
På den här sajten kan man läsa mera om Stilla veckans olika dagar och dess folkliga och kyrkliga betydelser.
Ja, det kunde ha varit värre. Visst är det skönt att kunna vara ute mycket. Men allt känns så konstigt. Det var ju just ingen vinter heller.
SvaraRaderaJag följer rekommendationerna så långt som möjligt. Gör sedan flera år tillbaka mina matinköp på nätet, men nu har Mathem fått problem med leveranserna, så jag blev tvungen att besöka den lokala matbutiken. Den har inte så många kunder, sedan Lidl öppnade strax bredvid.
Detta stillsamma liv är jag ju rätt van vid, nu när jag varit pensionär i flera år. Saknar mest att få träffa de yngsta barnbarnen, att få delta i aktiviteter och att få åka till stan.Vår bokcirkel träffades utomhus. Oj, vad vi pratade av oss! En stor besvikelse blev det när min Danmarksresa i slutet av maj blev inställd. Till råga på allt fick jag inte hyra min stuga på Gällnö i sommar. Familjen behövde den själva. Men nu har jag lyckats hitta en annan stuga på Resarö, som jag just bokat en vecka i slutet av juli.
Du sitter säkert och längtar efter att få komma ut till din stuga. Hur tänker du göra i år?
Jag håller med om att egentligen skiljer sig inte karantänlivet så värst mycket från det "vanliga" livet som ensamboende pensionär, om man bortser från att sociala kontakter nu sker per telefon, sms eller mail. Värre är nästan alla inställda konserter, stängda museer och biografer som ger så mycket stimulans. Min bokcirkel blev uppskjuten eftersom ingen ville resa hit till min kvarterslokal med allmänna kommunikationer, och nu hoppas vi på en försommarträff istället.
SvaraRaderaSån otur med din inställda resa, hoppas du får pengarna tillbaka! Och stugan därtill, men hoppas att Resarö-stugan är lika trivsam.
Jag åker inte till min ö under påskhelgen eftersom man överlag uppmanat stockholmarna att hålla sig i stan. Är dessutom så pollensnuvig att jag nog inte skulle få gå ombord på Waxholmsbåten. Men stugan kommer jag hyra i år också, Corona eller inte.
Glad Påsk, Birgitta! Idag flyger man till Blåkulla med munskydd på.