Varför har alla häxor vårtor?

Mindre ruskig än en bild av ett basaliom. Fri bild från nätet.

En dag så fanns den bara där - och sen stannade den kvar. Grodde fast på platsen under höger öga och excellerade i olika former, beroende på värddjurets (mitt) hälso- och sinnestillstånd. Plötsligt beslöt den sig för att skapa en liten krater i mitten, en slocknad minivulkan, som liknade en vårta. Jag kom osökt att tänka på Bröderna Grimms sagor, speciellt den om häxan i pepparkakshuset. 

Till slut fick jag tid för operation hos en hudkirurg, och den befanns att Vårtan hade ett fint namn: basaliom. En mycket vanlig, men oftast ofarlig form av hudcancer. Basaliom bör dock tas bort innan de börjar växa sig inåt och förstöra vävnader i underhuden, och den goda staten bidrar med att subventionera ingreppet. 

Sagt och gjort. Nu har jag i en veckas tid gått omkring och sett ut som ett ömkligt misshandelsoffer med plåster och kompresser, varunder svarta trådar sticker ut. Grannar har oroligt rusat till och undrat vad i all världen. Så det ska bli befriande att ta bort bandagering och stygn på fredag och "bara" få ett litet ärr, som kommer att blekna med åren. Och om någon frågar då, så kan jag blygsamt mumla något om "värjspetsen från en polsk lansiär under Napoleonkrigen".

Vad som helst, men inte en häxa. Varför har de alla vårtor, förresten? I sagornas värld råder tydligen stor brist på kirurger.

Äntligen fick jag tid att koka lingonsylt hemma!

Avlyssnat på tunnelbanan

Tjuvlyssnat på Gröna Linjen mot Hässelby en vanlig torsdagseftermiddag:

Två unga tjejer, i slutet av tonåren, uppsminkade till tänderna, svallande mörkt långt hår, korta och kjolar och generöst visade bara midjor. Båda med mobilerna i högsta hugg. Den ena av dem berättar snubblande andlöst om en jättespännande historia, som får mig att spetsa öronen.

- "Å då va, den här killen som är faderlös, va, å hans morsa gifter om sig med en annan snubbe..."

- "Mmmm..."

- "Men killen hatar sin styvfarsa, va, å han vill till å me dödda honom..."

- "Näää? Va hetter han då?"

- "Hamlet".

- "???"

- "Fast de e en bok, va..."

- "Vem skrev den då??"

Upp med mobilen. Blädder, blädder, näsan på skärmen. Efter en stund med ett lättat utrop:

- "Sschejkspiiir".

Där satt den. Omgivningen andas ut. Och tåget rullar vidare. 

Höstvandringar på Ornö

Kyrkviken, östra Ornö. Fri bild från Internet.

Som före detta fritidsboende på Ornö åren 1953-2003 vet jag hur vacker och upplevelserik denna södra skärgårdens största ö ter sig under alla fyra årstiderna. Under femtio år har jag upplevt fantastiska ö-vandringar, cykelturer från söder till norr, åkt skridsko på vikar och fjärdar och skidor på vintrarna. Bara Ornö kan ge denna känsla av bitvis orörd vildmark och enslighet. Än så länge, får jag väl tillägga, exploateringsplaner lär föreligga.

Så passa på att uppleva "den hemlighetsfulla ön" mellan Dalarö och Utö, nu när Ornö Skärgårdshotell erbjuder ett vandringspaket med kunniga guider den 11-13 oktober, 2019!  "Ornö i höstkostym" är en upplevelse som ingen kommer att ångra.

Mer information finns på denna hemsida från Ornö Turism och Eltaxikooperativ. 

Väl mött i Ornö-skogen med stövlarna på!