 |
| Barbro Alving (Bang) 1909-1987. |
Jag sitter och skriver detta iförd basker och med en fejkcigarett i mungipan, och endast med möda har jag lyckats avhålla mig från att kånka upp min handdrivna Facit, modell 1964, från källarkontoret. Men den är ju inte, gu'bevars, ansluten till word wide web, till skillnad från Acer-lådan.
Faktum är att jag har blivit så förälskad i Bang - "Käringen mot Strömmen" - Barbro Alving, den oförlikneliga, reportern, författaren, människan, fredsaktivisten, feministen, mamman och vännen. Med mera. Inte nog med det: Bang bodde också i många år bara ett stenkast från min nuvarande bostad, i dåvarande Yrkeskvinnornas Kollektivhus, byggt 1939, på Furusundsgatan 9, Gärdet.
 |
| YK-huset under uppförande 1939. Fotograf okänd enl. uppgift från ArkDes digitala museum. |
 |
| Bang odlar sin (ord-)trädgård i skrivarstugan. - "Skrev en Käringen", noterar hon efteråt i dagboken. Fri bild från nätet. |
Bang inte bara var en övertygad feminist; hon levde konsekvent som en sådan också. Bredvid henne ter sig 68-rörelsens kvinnobulletinister som en samling bortskämda småflickor. Jag undrar vilken ställning Bang skulle ha tagit under Meetoo-rörelsens värsta orkaner hösten 2018? Förmodligen hade hon fördömt bevisliga övergrepp, men vad gäller den pressetiska sidan hade nog denna genuina humanist och människovän reagerat mot de oförsonliga mediadreven. Det visar, om inte annat, hennes solidaritet med Ingrid Bergman, skamligt behandlad av svenska pressen vid sin turné med "Jeanne D'Arc" på Stockholmsoperan 1955.
En journlistisk legend i klass med Martha Gellhorn och en stilist med ett både varmt och glasklart tonspråk. Nej, sådana föds bara en gång per århundrade, och numera får läsarna vänja sig vid både språk-, stav- och faktafel i medierna.
Jag tillägnar novembers sista ros, som blommar på Furusundsgatan, den oförlikneliga Barbro Alving och tar av mig baskern i vördnad för hennes mod, intelligens och värme.
"Så snart en kvinna tänker någorlunda snabbt kallas det intuition".
(Barbro Alving)
Så fint skrivet! Ja, hon var verkligen beundransvärd med sitt mod. Jag läste Beata Arnborgs biografi över henne för några år sedan och fick många aha-upplevelser. Minns då att mina föräldrar pratade om henne, förmodligen under 1950- och 60-talen. Man var väl litet för ung för att förstå hennes storhet då. Hennes kåseriböcker var mycket användbara på det sjukhusbibliotek jag arbetade på under 1970-talet.
SvaraRaderaTack, Birgitta! Det är svårt att skriva om en så mångsidig person som Bang; bloggformatet är alldeles för litet härvidlag. Jag kan tänka mig att patienterna som lånade Bangs kåserier nästan skrattade sig friska. Hon har en underbar och bitvis drastisk humor!
SvaraRadera