 |
| Entrén till Masesgården vid Grytnäs by utanför Leksand. |
En hälsovecka i Dalarna varje år brukar jag unna mig, och då naturligtvis på den klassiska Masesgården, som jag besökte första gången sommaren 1999. Det blev något av en kulturchock med den då rigida Are Waerland-kosten, som består till stor del av råkost och obehandlad mat, och får magen att blåsa upp till en vätgasballong. Men idag serveras mer lättsmält och vällagad varm vegetarisk kost, även om kaffe och svart thé inte erbjuds (men får intas diskret på rummet).
 |
| Blommande husgavel åt öster, Masesgården. |
Förutom ett välmatat aktivitetsprogram i form av yogaövningar, gymnastik, simning med vattengympa, föredrag och veckokurser, så kan gårdens gäster låna ordinära och elcyklar för att bege sig ut på egen hand i den vidunderligt vackra trakten kring södra Siljan. Som att cykla runt i ett kolorerat vykort!
 |
| Morgonutsikt från balkongen |
På vägen mot Siljansnäs måste man stanna till ett tag och låta sig svalkas av vind och vågor vid Sundsnäs.
Nere vid Grytnäs brygga har Masesgården och byalaget en gemensam vedeldad bastu med badstege ner till Siljans vatten. Dock lite för ljummet för den som är van vid att småfrysa i skärgårdstemperaturer...
 |
| Varmvattenbad i juli 2018. |
Inte bara kroppen, utan även själen kräver stimulans, så kyrkor, muséer, hembygdsgårdar och andra kulturobjekt är för mig självklara mål. Under förutsättning att benen orkar trampa dit! Elcykeln tar mig dock utan problem in till Leksand och ett besök vid Axel Munthes Hildasholm, där rosorna stod i sin skönaste prakt i den lilla trädgården.
Två mil tur och retur blir det till den lilla byn Tibble, där Hugo Alfvéns sista bostad, Alfvéngården, visas för besökare sommartid. Ett kärt återbesök; jag var där redan 1999. Den här gången var jag ensam besökare, och den snälla guiden lät mig slå an ett ackord på Den Stores flygel. Det kändes högtidligt.
 |
| Interiör från Alfvéngården, dock med ett klavicord här. |
 |
| Ännu en inspirerande interiör |
Gården ligger mycket vackert vid en utlöpare av Österdalälven med egen brygga vid de strömma vattenvirvlarna. Hugo Alfvéns Dalarapsodi kan avlyssnas på Youtube; klicka på länken och njut!
Det är alltid lika vemodigt att lämna Dalarna och inse hur enormt mycket mer det finns kvar att upptäcka. Ja, det räcker till för resten av mitt liv. Och kanske jag en dag får råd att köpa mig ett eget litet boställe där? Jag nöjer mig med så lite...
 |
| Ännu ej renoverad stuga på Masesgårdens tomt. |
Så fint du verkar ha haft det! Lycka till med stugplanerna. Måste berätta för dig att jag är just hemkommen från några dagars vistelse på Ornö. I den sommarstuga, som ägs av min sons svärfar, fanns MASSOR av böcker. Vad tror du att jag hittar? Jo, ett häfte om konstnärer på Ornö. Känns den igen? Kunde inte fördjupa mig, men den var trevlig att skumma. Så du har haft sommarbostad på Ornö också? Eller har du det fortfarande? Tyckte Margaretha K sade något om Runmarö. Eventuellt gör jag ett litet blogginlägg om dagarna på Ornö, men jag måste titta igenom bilderna först. Tog bara några enstaka bilder.
SvaraRaderaJo, visst känner jag igen skriften "Konstnärsliv på Ornö", där jag medverkade som en av skribenterna, för övrigt även i "Sundby säteri genom tiderna". Vad trevligt att du har kontakter på Ornö - skärgårdens finaste ö! Mina föräldrar skaffade ett ställe på Torsnäsudde, nära Björkösund, sommaren 1953, och sålde det 2003. Margaretha har varit där på besök en sommar, men numera hyr jag en mindre stuga på Runmarö, och även den har M. gästat. Dock inte alls samma standard som vi hade på Ornö. Hoppas du kommer till skott med blogginlägget om Ornö, så jag får veta var någonstans på ön som du tillbringat din vistelse!
SvaraRaderaBlogginlägget kommer den 19 augusti. Inte så många bilder från själva ön. Var ju där med en småbarnsfamilj och då är det inte läge att åka omkring och fotografera. Vi var i ett område som heter Norra Gärdet nära Mörbyfjärden. Mitt på västra delen av ön.
SvaraRaderaJag såg först nu att du kommenterat mitt inlägg om Norrtälje. Besvärligt det här, att man inte längre får några e-postmeddelanden, då det kommit kommentaren på ens blogg. Likadant hos dig?
Har just läst ditt trevliga blogginlägg från Ornö, och kommenterat det på plats. Vill bara besvara din fråga ang. e-post-meddelanden om bloggkommentarer: Nej, jag får inte heller det, och har aldrig fått det. Jag misstänker att jag av misstag kryssat i någon ruta när jag skapade min blogg, så att jag av misstag tackat nej till meddelanden.
SvaraRaderaTack för din kommentar! Att få e-postmeddelanden när man fått kommentar på bloggen har ju varit rätt bra, men det går ju även att gå in på Kommentarer i den meny till vänster, som man får upp då man klickat på Utforma. Det blir en ny rutin för mig och jag vänjer mig så småningom. Jag vet inte varför man slutat med e-postutskicken, men det kanske har med säkerheten att göra.
Radera