Ostindia eller Porslinstokig

Ostindia Flores, skapad av formgivaren Anna Lerinder.

Finns det något som heter "porslinsmani"? I så fall är jag drabbad, men jag lider inte av det. Tvärtom så fortsätter jag glatt att samla - ännu en servis, ännu ett nytt förvaringsskåp hemma.

Nu har jag börjat samla på det underbart vackra blåvita Ostindia-porslinet, till en början dess muggar och fat. I dagarna driver Cervera en kampanj, där de säljs med 20% rabatt. Det blev två stycken Flores-muggar häromdagen att tillfoga min lilla samling.

Porslinet har en intressant historia, som startar med fyndet av ett antal skärvor från ett av de förlista skeppen. De hamnade hos Rörstrands porslinsfabrik, där direktörens fru fick syn på dem, och tyckte att man "borde göra något av dem". Detta så sent som i början av 1930-talet, enligt Rörstrands webbsida om Ostindia.

Min väninna i Göteborg har en hel servis, men det säger sig självt att man som barnfödd och boende i Ostindiska Kompaniets hemstad bör äga en sådan. Sommaren 2017 besökte vi Ostindiefararen Götheborg, förtöjd vid Eriksbergs pir, och fick en spännande visning runt i fartyget. 

Och självfallet var det dukat med Ostindia-porslinet i kaptenens kajuta.

Guide och sjöfarare på Götheborg

Den ståtliga Ostindiefararen Götheborg
 vid hamnpiren.

Dukat för måltid till sjöss.